torsdag
Det känns okej och som att jag valt rätt tills det bara inte gör det.
Varför började vi med det här igen jos?
Jag har ingenting att säga och det verkar inte du heller.
Jag vill gå på fest/ha fest men har aldrig känt mig mer socialt missanpassad heller.
Varje gång det ringer förväntar jag mig dödsbesked.
Idag klippte jag min lugg, fast jag klippte den inte. Jag bara drog en sax igenom den och ja, rakt blev den inte.
Det skulle vara skönt om man någon gång kom förbi den fasen i livet där ingenting stämmer & allt är fel.
